Vägskäl.

En värld fylld av apati,
ett mörker som äter mig inuti.
Känslorna försvinner,
hjärtat brinner.
Kom och rädda mig, hjälp mig vinna detta slag
min själ har svikit mig, jag blir alltmer svag.
Jag vill inte längre leva i denna värld av kaos,
men mörkret som äter mig, det ger mig ingen paus.
Jag måste bli räddad innan mitt liv tar slut,
ensam i striden hittar jag inte vägen ut.
Kom och möt mig på min mörka gata,
där jag ensam står med min svarta skata.
Jag vill inte leva i en värld som denna,
så kom och ta mig bort, låt mig kärleken få känna.
Låt mig omfamnas i din ömma famn,
låt mig få stilla viska ditt namn.
Led mig ut från denna hemska värld,
rädda mig nu, jag är alltför tärd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0