Avvikelse.

Det spelar ingen roll,
ni har ingen jävla koll.

Det blir alltid fel,
ni spelar ett oschysst spel.

Jag drar härifrån,
jag orkar inte höra era hån.

Klaga hur mycket ni vill,
jag stannar inte länge till.

Blue blue skies. [dålig uppdatering pga resor under sommarlovet]

Jag går en promenad, en sådan som verkligen gör mig glad.
Känner gruset knastra under mina bara fötter,
tillsammans med trädens långa rötter.
Gräset är grönt med droppar av dagg,
som när jag lägger mig ner blöter ner mina plagg.

Jag blickar upp mot himlen, så vacker och blå.
En outgrundlig oändlighet, kan det vara så?

Där uppe finns en himmel, ett hav.
Mellan finns bara massa krav.
Längst ner finns mörker och lågor,
fyllt med människor som vrids i plågor.

Säg mig, vad ska jag göra?
Ingen kan mig längre höra.

Jag vill ta mig upp från helvetets plan,
jag vill ju bara få mitt könsorgan.

Jag ber dig, ta mig ur det här.
Du som säger att jag är dig så kär.

Jag vill kunna titta på himlen
och känna mig trygg.
Jag vill inte ha djävulen hängandes på min rygg.

RSS 2.0